Snart är det helg då.

Hejhej.

Jag känner inte riktigt samma glädje som alla andra när det vankas helg. För det finns en stor risk att jag jobbar då. Den här helgen har jag dock haft tur! Jag slutar nio på fredag kväll, vilket inte är allt för sent. Sedan jobbar jag bara söndag kväll mellan halv sex och stängning. Gött.

Även om det inte är allt för många arbetstimmar den här helgen är jag inte säker på att jag kommer att hinna sova ut något för det. Sedan i söndags har jag haft väldigt svårt att sova på kvällen, riktigt svårt. I natt låg jag vaken bredvid en sovande pojkvän fram till klockan var runt ett. Vaknade några gånger fram till klockan var fem och David skulle stiga upp. Lyckades tack och lova somna en stund sedan efter han gått till jobbet och nu känner jag mig ändå hyffsat utvilad. :)

Till helgen hoppades jag på något roligt, men får se hur det blir med det! Söndag förmiddag är i alla fall reserverat för en fika med Michal. Måste ju bjuda honom på en då han precis fyllt år!

Klockan är snart tolv vilket innebär att jag börjar jobba om fyra timmar. Passet igår var chill och jag hoppas verkligen att passet idag blir lika bra. Det är skönt när vi arbetar många i kassorna så man slipper se köerna växa oavsett hur bra man arbetar. :)

I kväll blir det till att sova hemma. Mitt föråd av kläder är förbrukat och mitt rum är i stort behov av en ordentlig uppröjning. Ligger rena kläder överallt som jag inte orkat lägga ner i lådorna. Lådor som redan är fulla av andra kläder. Måste rensa ut det jag aldrig använder. Då blir det förhoppningsvis bättre plats och mamma slipper bli galen varje gång hon råkar se mitt rum.. 

Blah. Nu ska jag snart hoppa in i duschen, sedan kolla på tv fram till det är dags att sticka till jobbet! Ciao så länge.


- Jag orkar inte vara den som ska anstänga mig hela tiden. Det är din tur nu.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Vems tur är det att anstränga sig då? :)

2010-10-08 @ 02:36:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0